tisdag 29 november 2011

Strumpkalender

Den senaste månaden har maken haft sönder flera par strumpor i veckan så jag kände att han kunde behöva en påfyllning i garderoben. Igår tog jag tag i saken och inhandlade 21 par (de tre sista får jag ta en annan dag) olika strumpor, slog in dem som karameller, numrerade och hängde upp dem på köksväggen.
Precis när jag hängde upp den sista karamellen kom maken hem från repan. Han tittade glatt och förvånat på kalendern och sa på skämt "Åh, 24 par strumpor!". Jag hade hoppats det skulle dröja tills han öppnat första paketet innan han listade ut att det var strumpor i alla, men men...
Han vet ju i alla fall inte hur de ser ut ;) Jag letade efter lite skojiga färger och mönster men det var inte lätt att hitta i storlek 46-47. Någon som har tips så tar jag gärna emot! Har ju tre karameller kvar att fylla.
I helgen gjorde vi lite adventsfint här hemma. Pelargonerna blommar fortfarande på den inglasade balkongen så de får vara kvar ett tag till och nu har de fått sällskap av stjärnljusslingorna. Mysigt att lysa upp lite i novembermörkret :)

söndag 20 november 2011

Kalas

Igår var det kalasdax för två av makens brorsbarn.
Det var gurkkaktus och prickigt paket...
 ...glada födelsedagsbarn...
...och en lillebror som mest är intresserad av mat, mat och mat. Därav de goa kinderna och den söta dubbelhakan.
En riktigt bra kalasdag helt enkelt :)

tisdag 15 november 2011

Vad händer?

Ja, här på bloggen händer det inte mycket men idag tänkte jag bjuda på en liten instagram-sammanfattning av min höst. Lite bildbevis på att jag fortfarande lever helt enkelt.

För mig börjar hösten någon gång i mitten av september - lagom till makens födelsedag. Han firades med både frukost på sängen och hembakt tårta (som tyvärr inte blev särskilt god...).
Kaffe i fina Salix-koppen och anemoner från balkongen.
Alltför chokladig tårta med inte mindre än 34x2 blommor.
Sen var det dags att ta farväl av min älskade morfar. Begravningen blev jättefin, sångerna passade så bra till honom. Men oj vad det känns konstigt att han inte finns här längre.

Hjärtat med en hälsning från oss barnbarn.
Några veckor senare när jag satt på bussen upptäckte jag ett gammalt svartvitt foto på golvet intill mig. Mannen på bilden var väldigt lik morfar i hans ungdom. Lite märklig känsla.
En kall, blåsig och regnig dag när jag kom hem från ett kvällspass på jobb fick jag en plötslig lust att jogga och såna tillfällen gäller det att ta tillvara på eftersom de är väldigt sällsynta.
Trött, blöt och kall om öronen - men väldigt nöjd med mig själv :)
En dryg vecka tillbringades hemma i sjuksoffan. Jag blev i alla fall riktigt duktig på att spela Magic ;)
"Gurkan" får storstryk.

Pappa och jag fick också nöjet att fira en derbyseger nere i Malmö arena. Kändes helt okej :D Maken var väl inte riktigt lika nöjd...

Lite mer bebisgos har vi också hunnit med. Denna gången fick vi se lillgrabben rocka loss i sin Kiss-outfit.

En helg lånade vi hans storebror. Åkte på miniutflykter till museum och lekplats och hade skoj hemma i lägenheten.
"Visst är jag asgrym på det här?"
På väg mot nya äventyr med Farbror A.
Och så har jag firat min fina vän Marie med ett råååsa paket. 

En liten gnutta pyssel blir det också, även om orken är ganska låg den här mörka delen av året kan man ju inte helt låta bli att skapa.
Mitt nya pendelpyssel, inspirerad av en kudde i senaste 101 idéer. Inte helt lätt att sy korsstygn på ett skumpigt tåg.
Väggen ovanför vår säng har varit tom och trist sen vi flyttade hit. Nu orkade jag inte vänta längre på att göra något med den så jag smackade upp några foton med washitape.
Jag tappade bort mitt pendelkort i mitt favoritfodral :( Men detta, gjort med Hamblys washitape gillar jag också.
Sist men inte minst så firades pappsen på farsdag med höstiga bakelser. De blev mer morotsfärgade än höstfärgade och locket blev knöggligt. Men det är ju tanken och smaken som räknas :)

Det var en snabbversion av min höst. Hur har din höst varit?