Vad händer?

Ja, här på bloggen händer det inte mycket men idag tänkte jag bjuda på en liten instagram-sammanfattning av min höst. Lite bildbevis på att jag fortfarande lever helt enkelt.

För mig börjar hösten någon gång i mitten av september - lagom till makens födelsedag. Han firades med både frukost på sängen och hembakt tårta (som tyvärr inte blev särskilt god...).

Kaffe i fina Salix-koppen och anemoner från balkongen.

Alltför chokladig tårta med inte mindre än 34x2 blommor.

Sen var det dags att ta farväl av min älskade morfar. Begravningen blev jättefin, sångerna passade så bra till honom. Men oj vad det känns konstigt att han inte finns här längre.

Hjärtat med en hälsning från oss barnbarn.

Några veckor senare när jag satt på bussen upptäckte jag ett gammalt svartvitt foto på golvet intill mig. Mannen på bilden var väldigt lik morfar i hans ungdom. Lite märklig känsla.

En kall, blåsig och regnig dag när jag kom hem från ett kvällspass på jobb fick jag en plötslig lust att jogga och såna tillfällen gäller det att ta tillvara på eftersom de är väldigt sällsynta.

Trött, blöt och kall om öronen - men väldigt nöjd med mig själv :)

En dryg vecka tillbringades hemma i sjuksoffan. Jag blev i alla fall riktigt duktig på att spela Magic ;)

"Gurkan" får storstryk.

Pappa och jag fick också nöjet att fira en derbyseger nere i Malmö arena. Kändes helt okej :D Maken var väl inte riktigt lika nöjd...

Lite mer bebisgos har vi också hunnit med. Denna gången fick vi se lillgrabben rocka loss i sin Kiss-outfit.

En helg lånade vi hans storebror. Åkte på miniutflykter till museum och lekplats och hade skoj hemma i lägenheten.

"Visst är jag asgrym på det här?"

På väg mot nya äventyr med Farbror A.

Och så har jag firat min fina vän Marie med ett råååsa paket. 

En liten gnutta pyssel blir det också, även om orken är ganska låg den här mörka delen av året kan man ju inte helt låta bli att skapa.

Mitt nya pendelpyssel, inspirerad av en kudde i senaste 101 idéer. Inte helt lätt att sy korsstygn på ett skumpigt tåg.

Väggen ovanför vår säng har varit tom och trist sen vi flyttade hit. Nu orkade jag inte vänta längre på att göra något med den så jag smackade upp några foton med washitape.

Jag tappade bort mitt pendelkort i mitt favoritfodral :( Men detta, gjort med Hamblys washitape gillar jag också.

Sist men inte minst så firades pappsen på farsdag med höstiga bakelser. De blev mer morotsfärgade än höstfärgade och locket blev knöggligt. Men det är ju tanken och smaken som räknas :)

Det var en snabbversion av min höst. Hur har din höst varit?

Bebisgos

Idag har jag snusat på denna ljuvliga lilla bebis, makens 10 dagar unga brorson.

När vi var på jakt efter kläder till honom fick vi syn på denna body. Klart han skulle ha den! Med jeans och matchande skor blir han säkert en riktig cooling ;)

Ett litet kort fick han förstås också. Det är gjort efter denna skiss hos Kortskissen men blev inte klart i tid för att visas där.

Mässa och massa skor

Inte sju sorters kakor men väl åtta par skor. Nya sorter är flugsvampsskorna och HIF-skorna :)

I helgen är det scrap- och stämpelmässa på Sundspärlan i Helsingborg. Jag kommer stå på marknadsplatsen med mina virkade skor och lite annat smått och gott. Ska bli spännande att se om det finns något intresse för mina saker. Förutom marknadsplatsen med vardagskonstnärer finns där ett 15-tal scrapbutiker och man kan delta i olika workshops och föreläsningar. Missa inte det! Och om ni kommer så glöm inte att titta förbi mitt bord och säga hej ;)

♥ 2 år ♥

Foto: Mikaela Rudhner

Ikväll kommer maken hem från Grekland lagom tills det är dags att fira pappersbröllop. Det är ganska mysigt att få sakna och längta lite efter varandra ibland men oj vad det ska bli härligt att ha honom hemma igen!

♥ Morfar ♥

23-åringar

I min familj har vi två 88:or. En av dem är min kära lillasyster som förärades detta kort, gjort efter veckans skiss på Kortskissen, när jag snabbfirade henne i söndags innan hon for uppåt landet igen. Hon tycker att "23 år känns fräscht och bra".

Idag skulle vi få svar på frågan hur fräsch och bra den andra 88:an kände sig. Handbromsen var otillräcklig och hastighetsmätaren går inte att avläsa i mörker. Men har man rullat över 41 000 mil så är det väl inte så konstigt med några små krämpor. Nu blir det till att hitta en trevlig verkstad och hålla tummarna för att det är lätt åtgärdat.

Avslutar inlägget med en bild på mig och min spänstiga syster :)

Hoppsan!

Plötsligt är det mitten av augusti, den underbara semestern är över, det mörknar tidigare på kvällarna och humöret och orken är inte direkt på topp. Men det händer förstås bra saker också så här när sommaren går mot höst! Igår drog Allt om scrap igång igen efter sommaruppehållet med en somrig söndagsbilaga och idag var det höstpremiär på Kortskissen. Vi skulle inspireras både av en skiss och en färgpalett och så här blev mitt kort: